Om att vara tant

Jag har bestämt mig. Jag ska vara tant. Om inte annat så bara för att liksom.

Beslutet kom efter lite djupa tankar. Jag har ju ändå två barn som båda är i eller närmar sig tonåren. Jag har faktiskt kommit en bit över trettiostrecket. Jag kan koka, baka, sylta, safta, sticka, virka, sy, brodera, väva, måla, uppfostra, moralpredika och massor med andra livsviktiga saker. Dessutom är jag moster tre gånger om. Jag är förortsbo med fruktträd. Jag spionerar på fotgängare bakom mina spetsgardiner. Jag har egen fotölj och läslampa. Stickkorg och en liten knähund. Jag har pälsmössa och pälskantad kappa. Gillar underbyxor med redig resår och förfasar mig över snören-i-rumpan-trosor. Sen det viktigaste inslaget, jag bor med en farbror.

Oh my, oh my, oh my.

Eller som tant borde jag väl säga kors i krösamoset.

Det allra senaste i min tanthistorik kommer förnuftigt nog i form av spartips.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag har anmält mig till en kurs i höst, ett stickcafe. Lära mig tvåändsstickning, domino dito o massor av andra viktiga ting. Ska bli kul, hehe.. Kreativt och lärorikt men hoppas åtminstone på inspiration.

Bilden där uppe nu då, mina fynd från gårdagen. Nytt kul garn från Regia, i ”zoofärg” som automatiskt får tigerränder, mera regia sockgarn, moulinegarn och lite nya stickor.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vad för några finhets saker jag ska knåpa ihop av dessa vet jag ännu inte men ville dela med mig av den fina etiketten upptill. ”För att det är roligt att göra saker själv. Helt enkelt.” Kors i krösamoset så bra.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Spartipset då, jepp, kolla in det här. Alla ni som stickar vet vad dessa pinnar brukar kosta, så skynda nu iväg till närmaste hemtex o fynda du med!

Anyhow, nu när jag sitter här o moralmyser i min nya tantroll i samhället börjar jag lite fundera på vad tant är. Egentligen. För mig åtminstone.

Tant var något man (vi) kallade kvinnor utanför familjen vill jag minnas. Nån lite äldre kanske. Gärna nån med porslinsfiguriner, med fina trädgårdar, med dilldoft i köket, med sju sorters kakor på bordet och papiljotterna i en tygpåse i sovrummet. Minns att vi hade tre tanter i gårdarna runt min hemgård.. Vad som gjorde dem tant är lite luddigt och diffust för de var verkligen olika de här tre tanterna. Misstänker att Tant var nog mer som en artig form att titulera och hälsa på någon bekanting, inte lika fint som Fru men inte lika familjärt som bara Du. Rätta mig gärna om jag har fel här nu, men så här får jag till det.

Jag minns mina tanter som damer som gjorde som de ville, sparade in en peng för att de kunde (och kanske behövde), pyntade som de ville, bakade vad de ville, stickade koftor till småungar och sydde stramaljtavlor, drack kaffe från faten, krattade sina grusgångar och använde förkläden mest hela tiden. Jag kan bli riktigt till mig av runda virkade plastmattor, doften av dill en solvarm dag och kakfat med flera våningar. Ju mer jag tänker på det här märker jag att vissa saker har fastnat. Jag är en Tant on the rising, jodå serni.

Som ung så har jag alltid förfasats av tanken på att bli tant. Tog illa upp om någon råkat kalla mig tant. Hujedamig. Inte gillat sånt som kan uppfattas som ens närapå tantigt. Minns att ingen som vi kallade tant var ung, de var endera nåns mamma eller så kallade man dem vid namn. Tror tant har betytt i stort sett pensionär för mig. Tant har mera varit ett skällsord och nånting mycket negativt. Ska banne mig ta och ändra på det här nu, för mig iallafall. Skala bort det negativa och ta fram det positiva! Det är nog inte så illa att vara tant. Knappast värre än att vara tonåring!

EDIT EDIT EDIT EDIT EDIT

tänkte läsa lite om tant och kom in på den här artikeln, det är ju mina funderingar i ett nötskal och ännu bättre! Kopierar över de sista raderna från artikeln..

Och vi vet att inget är nytt under solen. Eller som Elin Ek påpekar i Supertanten: långkok heter idag slow food, hemlagat heter närproducerat, snåla heter konstadseffektivisera, begagnat heter vintage, det man förr piffade upp pimpar man idag och när tanten gick på syjunta träffas ungtanterna på stickkafé.

Så det är bara att sitta still i båten, förr eller senare blir man modern igen.

Läs helheten HÄR!

Advertisements

7 thoughts on “Om att vara tant

    • Tackar och bockar, niger och tiger 🙂 Neej, jag tror inte att alla tanter virkar, jag tror endel fotograferar, andra sköter trädgård, somliga gör storkok och jättelimpor medans vissa sysslar med keramik, hehe 😉 Tanters hobbyn kommer säkert i lika många former som själva tanterna gör 🙂 Stora, smala, långa, tjocka, små och korta i en hel härlig blandning 🙂 En alldeles underbar röra 🙂

  1. Jag tror att vi alla har en inre tant inom oss som sticker fram huvudet nu som då, och det tycker jag är härligt och skönt 😉

  2. Att vara tant är ju grejt! Lycka till med tantandet! 🙂
    Tack för din skarpa ”slå huvudet på spiken”-kommentar hos mig. Stämmer så bra, det ramlade inte liksom ner från skyn återföljt av ett grattis, utan har varit jävligt hard work- varje dag.- Så sant så. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s